ESTNISK HÄST

Estnisk ursprungshäst

De estniska ursprungshästarna härstammar från de nordliga skogshästarna och har behållit många egenskaper från sina vilda förfäder. Förutom förhistoriska markeringar som ål och bogränder har den estniska ursprungshästen även ärvt en anmärkningsvärd vitalitet och motståndskraft för att kunna överleva och frodas i det hårda nordliga klimatet.

Den äldsta skriftliga omnämningen av den estniska ursprungshästen kommer från 1000-talet, och det finns uppgifter om att många hästar exporterades under 1100–1200-talen av köpmän från Novgorod. På 1200-talet användes rasen som stridshäst i krigen i Estland och Livland. Tsar Peter I uppskattade rasen mycket, och därför exporterades ännu fler hästar till Ryssland.

Under fredstid användes hästarna främst i jordbruksarbete och berömdes för sin styrka, uthållighet och sitt lättsamma, anspråkslösa temperament.

Eftersom många hästar gick förlorade i krigen började man med målmedveten avel av den estniska ursprungshästen i slutet av första världskriget. Stamboken grundades i staden Haapsalu år 1921.

Eftersom den ursprungliga estniska hästen var relativt liten fanns det en önskan att öka rasens styrka, vikt och mankhöjd. För detta syfte importerades 13 finska hästar (Finnhorse-hingstar) under åren 1921–1938. Bland dessa hingstar var Vuhti 136E, Taru 149E och Lari 23E de mest betydelsefulla linjegrundarna. Bland de lokala ursprungshingstarna används fortfarande blodslinjerna från Ahti 228E, Raspel 70E, Taube 60E och Eni 8E.

Egenskaper

Likt vildhästar har den estniska ursprungshästen överlevt naturligt urval genom att förbli liten, alert, smidig och robust. Hästarna uppskattas för sin hälsa och långa livslängd.

Den renrasiga estniska ursprungshästen är en ponnyliknande häst av passgångartyp.

Genomsnittsmått (i cm):
Hingstar: mankhöjd 142, kroppslängd 147, bröstomfång 178, skenbensomfång 19,5
Ston: 141, 149, 182 respektive 19

• Välproportionerat huvud med bred panna, livliga ögon och kraftig käke.

• Relativt kort, muskulös hals med tjock man.

• Medellång, lågt ansatt manke.

• Ryggen är oftast kort, bred och rak. Länden är kort, bred och stark.

• Krysset är runt och välmusklat, med medellängd och -bredd. Svansen är lågt ansatt och tjock.

• Bröstet är brett och djupt, följt av välvda revben och en rymlig buk.

• Benen är korta och korrekt ställda, kännetecknade av styrka och rena linjer med starka senor och leder.

• Hovarna är regelbundna med hård askfärgad hovrand.

Sällsynta defekter att vara uppmärksam på: oregelbunden benställning, mjuk eller svankig rygg.

Den estniska ursprungshästen förekommer i många färger: fux, brun, svart, skimmel, isabell, dun, gulbrun och cremello/perlino. Vanliga ursprungliga kännetecken är ål och tvärgående bogrand.

Gångarten är vanligtvis vid och aktiv, men det har förekommit fall av ”dishing” och paddling.

Varför välja en estnisk ursprungshäst?

Det finns många skäl att älska denna mångsidiga ras.

Den estniska ursprungshästen är idealisk för ridskolor, turistridning, som barnponny eller som en familjefavorit. De har en charmigt livlig och glad karaktär, samtidigt som de är lugna och pragmatiska. Med ett lätt men energiskt temperament är rasen mycket trevlig jämfört med krävande varmblod och de stora arbetshästarnas ofta likgiltiga natur.

• Mycket lättskött. Rasen är väl anpassad till att klara sig på bete med enbart grovfoder, förutom under vintern då hö och skydd behövs.

• God fodersmältning och inga särskilda foderkrav.

• Storlek och mångsidighet. Estnisk ursprungshäst varierar från medelstora ponnyer till små hästar som kan ridas av både barn och vuxna.

• Starka ben och imponerande dragstyrka för sin storlek. De presterar väl i allt från körning till fälttävlan.

• Robusthet och lång livslängd. Vanligt livsspann är 20–30 år.

**Bevarandestatus

Den estniska ursprungshästen är listad som en av världens hotade hästraser av Estlands regering och FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO).
I maj 2024 fanns det cirka 2700 estniska ursprungshästar i världen, de flesta i Estland.

Mer information finns på Wikipedia.